Onsdag 31/3-2010
Skrittade bara ut idag men nu kommer inlägget som jag lovade =)
Min övergång till storhäst började väl inte perfekt eller som man önskade. Det började med att jag skulle sälja min ponny och bestämde då direkt att gå från C-ponny till storhäst istället för att ha D-ponny imellan. Vi hittade Treneke på internet och bestämde oss för att åka till Tranemo och titta på henne. Sagt och gjort. Kände redan när vi kom in i stallet att denna hästen kommer följa med oss hem. Hon som red henne i vanliga fall började rida henne och sen fick både jag och Sanna prova henne. Hon var pigg men det skulle nog inte vara några problem trodde vi. Hon bestiktigades och en vecka senare kunde vi hämta hem henne. Vi lät henne bara vara i ca 1 vecka och sen när vi skulle börja rida gick det till en början väldigt bra men sen när jag började rida henne lite mer så blev hon så himla konstig och hon stod bara på bakbenen och stack och höll på och vi trodde att det var mitt fel för hon höll inte alls på lika mycket med Sanna. Vi bestämde då att hon skulle rida henne lite mer men efter ett tag funkade det inte för henne heller men vi trodde att det var vårat fel för vissa dagar gick det jättebra.
Några månader senare skulle vi åka till mariestad och hoppa en fälttävlan och skulle bara rida igenom dressyrprogramet en gång till innan vi skulle packa och åka. Precis när jag skulle fatta galopp så snubblade Treneke och började halta men sen släppte det igen, fortsatte rida och hon gjorde så ingen, jag tänkte att hon är bara oförsiktig och så började hon halta och sen slutade hon igen, men sen snubblade hon igen och förblev halt. Vi tänkte att hon kanske hade sträckt sig eller vrickat sig eller någonting men när hältan inte släppte åkte vi till en jätteduktig tjej som kände över henne och masserade henne och sen när vi skulle åka hem kunde hästen knappt stå. Hon bara snubblade och det kändes som att hon skulle gå omkull hela tiden när man gick med henne. Efter många om och men visade sig att hon hade Elischia (Allvarligare borelia). Sen när hon blev frisk och så började vi rida henne ordentligt igen.
Tillbaka till början. När vi köpte henne hade hon hoppat 1 90 klass.
Jag och Treneke har på 3 år jobbat oss från 90cm till 130. Hon har blivit mycket bättre sen vi köpte henne men hon har fortfarande vissa tendenser kvar. Hon beter sig inte alls likadant längre men ibland kommer det tillbaka. Nu blev det kanske inte den bästa beskrivningen men om ni vill veta nått är det bara att fråga =)
Min övergång till storhäst började väl inte perfekt eller som man önskade. Det började med att jag skulle sälja min ponny och bestämde då direkt att gå från C-ponny till storhäst istället för att ha D-ponny imellan. Vi hittade Treneke på internet och bestämde oss för att åka till Tranemo och titta på henne. Sagt och gjort. Kände redan när vi kom in i stallet att denna hästen kommer följa med oss hem. Hon som red henne i vanliga fall började rida henne och sen fick både jag och Sanna prova henne. Hon var pigg men det skulle nog inte vara några problem trodde vi. Hon bestiktigades och en vecka senare kunde vi hämta hem henne. Vi lät henne bara vara i ca 1 vecka och sen när vi skulle börja rida gick det till en början väldigt bra men sen när jag började rida henne lite mer så blev hon så himla konstig och hon stod bara på bakbenen och stack och höll på och vi trodde att det var mitt fel för hon höll inte alls på lika mycket med Sanna. Vi bestämde då att hon skulle rida henne lite mer men efter ett tag funkade det inte för henne heller men vi trodde att det var vårat fel för vissa dagar gick det jättebra.
Några månader senare skulle vi åka till mariestad och hoppa en fälttävlan och skulle bara rida igenom dressyrprogramet en gång till innan vi skulle packa och åka. Precis när jag skulle fatta galopp så snubblade Treneke och började halta men sen släppte det igen, fortsatte rida och hon gjorde så ingen, jag tänkte att hon är bara oförsiktig och så började hon halta och sen slutade hon igen, men sen snubblade hon igen och förblev halt. Vi tänkte att hon kanske hade sträckt sig eller vrickat sig eller någonting men när hältan inte släppte åkte vi till en jätteduktig tjej som kände över henne och masserade henne och sen när vi skulle åka hem kunde hästen knappt stå. Hon bara snubblade och det kändes som att hon skulle gå omkull hela tiden när man gick med henne. Efter många om och men visade sig att hon hade Elischia (Allvarligare borelia). Sen när hon blev frisk och så började vi rida henne ordentligt igen.
Tillbaka till början. När vi köpte henne hade hon hoppat 1 90 klass.
Jag och Treneke har på 3 år jobbat oss från 90cm till 130. Hon har blivit mycket bättre sen vi köpte henne men hon har fortfarande vissa tendenser kvar. Hon beter sig inte alls likadant längre men ibland kommer det tillbaka. Nu blev det kanske inte den bästa beskrivningen men om ni vill veta nått är det bara att fråga =)
Era Kommentarer
Trackback